Thursday, January 31, 2013

Lilla fågel blå

Sorlet utanför
de gråa
våta trottoaren
lilla fågel blå
flög in i staketet
utanför grälar grannarna
barnbidragen bort spelade
och jag tar ett djupt andetag
det är inte så illa
tänker jag
för sorlet utanför
dövar allt annat
ögonlocken känns tunga
så jag stänger ögonen för en liten stund
hittar ett inre lugn
och vänder blicken mot himlen
där
där flyger lilla fågel blå fri
än en gång
och solen skiner
på min sida av staketet


Wednesday, January 30, 2013

I en annan del av stan

Där sitter dom och talar
i mitt inre inbillar jag
att det är om mig
jag tittar och möter blickar
vänder mig tillbaka och sörplar mitt kaffe
råkar hälla lite på jackan
som lyser i indigo
det gör inget, tänker jag
dom vet inte 
vilka stigar
jag vandrat på i mitt liv
vilka berg jag bestigit
överkommit,
rädslor
jag besegrat
så jag dricker mitt kaffe
det finns en skvätt kvar
sedan vänder jag mig om igen
och tittar på dom
 vid det andra bordet
ger dom det bredaste leendet
och önskar dom en trevlig dag
kaffekoppet lämnar 
och jag öppnar dörren till cafét
där går jag ut,
jag och min fläck.




Monday, January 28, 2013

Dom poetiska tankarna


Ibland händer saker
livet liksom
det bara händer
och plötsligt står du där
med din kaffekopp
och funderar
vad fan var det där?
och så har livet 
passerat dig
och fångat dig
så du sitter på bussen
påväg mot okänd mark
tillika spännande
open roads
med en gnutta rädsla
men mest av allt
framtidshopp
det kommer att bli bra
det är
som att öppna en ny bok
doften av en ny bok
är alldeles särskild
det väcker en lust
vars glöd är svår att släcka
du sitter på bussen
hjärtat slår hårt
du ångrar inget
du tittar inte tillbaka
för du har hela vägen framför dig
ingenting är omöjligt
och där på bussen
där
så öppnar du din nya bok
och börjar
med kapitel ett.

..ett nytt början.


Sunday, January 13, 2013

Bland maskrosor och minfält

I en liten vrå i min värld
var det är inte så kallt
att tårna fryser
där lever minnen kvar
sena sommarkvällar
glittrande ögon
och fantastiska solnedgång
det jag lovat
att aldrig glömma

färgerna
i alla dess former
från det ena till det andra
i purpur
lyste ditt leende
och överröstade
allt i sorlet
och i mina ögon
fanns
finns
bara du

I en liten vrå i min värld
håller jag så hårt om dig
att jag ibland glömmer att andas
jag kryper tätt intill
tryggar mig om
att du finns kvar
här hos mig

Ibland gör det ont
för så ska kärlek göra
kärlek måste göra ont ibland
likt en taggtråd som fastnat
någonstans mellan
hjärtat och strupen
det skall riva
som ett rivjärn
bara för att vi skall kunna
se färgerna klarare igen

nyanser av purpur
smeker mig tröstande
för kärlek skall vara
en blandning
av maskrosor
och taggtrådar
och där någonstans

där skall vi vandra
hand i hand
på en minfält av prövningar

och där i mitten
var hårt och mjukt möter varann
där
skall jag vända mig till dig
och säga:

Jag älskar dig,
i alla nyanser av purpur.

/ sofie 2o13