Livet var inte dimmigt rosa.
Nyanser av azurblått och saffrans gult
spygrönt kallade dom det vid järnaffären.
Kylskåpspoesi med ölstänk på
En gammal ostbit som hade gått ut 2009.
Kläderna hade brustit i sömmarna
och behån gav inte den stöd som hon behövde.
Golvet var smutsigt
han hade inte kommit hem den natten.
Hon undrar var han var?
Telefonräkningen spökade hennes annars rofyllda sinne.
Taklampan gick sönder i förrgår.
Hon värmer upp en bit pizza i mikrovågsugnen,
känner att hon borde ta en dusch
var det 4 eller 5 dagar sen sist?
minnet började ge vika.
Grått och mulet ute
och med slasken kommer våren
Hon kliar sig på armen
äter
för att sedan måla den närliggande väggen i azurblått och saffransgult.
Klockan är fem.
Han hade fortfarande inte kommit hem.
Hon undrar var han är?
Raskt tar hon på sig tofflorna och morgonrocken.
Hämtar posten från en överfull postlåda.
Räkningar
Reklam
Ett avskedsbrev
han var i Rhodos
med henne.
Med blöta tofflor gick hon in,
öppnade en flaska vin
och firade
ett kapitel som slutade
dimmigt rosa.
No comments:
Post a Comment