Monday, February 4, 2013

Nordan vind

En liten dikt jag skrev igår kväll.


Nordan vind

För jag är det närmaste himlen du kommer att nå
det närmaste kärlek du kommer att få
Likt nordan vinden bär jag dig med,
till det okända landet du längtar så åt.
Trots den kyliga fasaden,
smeker jag dig ömt,
för du är det närmaste helvetes eld jag kommer,
så nära som jag drömt.
Vagga mig stilla,
viska mig tyst,
en dikt om kärlekens kraft att hela
denna brustna människas sargade själ 
i mörkrets dystra nyanser.
Håll om mig hårt då havet stormar
då dimman tätnar åt.
Jag lovar dig att aldrig lämna,
aldrig vackla i stormen som piskar.
Jag ger dig allt
lite till
mera ändå
tills du blåser liv i nordan vind
som tar dig hem ändå.



No comments:

Post a Comment